På senaste tiden har jag haft hur mycket som helst jag skulle velat skriva om. Sådär så jag inte vetat vilken ände jag ska börja i, och så blir det ingenting istället. Dumt. För jag vet ju att jag tycker det är fantastiskt skönt att få det ur mig, det jag går och funderar på. Just nu är tankarna ganska koncentrerade på min kära M! Den mannen... Det blev ett... hmm... intressant möte mellan honom och min vän som redan på förhand dömt ut honom som den elaka idioten eller nåt. Faktiskt tyckte jag hon var otrevlig, men ignorerade det till förmån för att hinna prata med M, och kramas såklart. ;) Ska inte sticka under stol med att jag var rejält nervös över att träffa honom igen efter så lång tid. Det var han med. ;) Min underbara M. Tänk om vi bodde närmre varandra... Då kunde vi kramas oftare. Jag känner mig så otroligt lycklig att ha honom i mitt liv, och att ha en man som accepterar att jag har M i mitt liv. Gårdagens möte kommer jag bära med väldigt nära hjärtat länge. Känns lite trist att lämna hans stad utan en chans till ett ytterligare möte, men idag var han dålig... Igen. Blir aldrig av med sin förkylning. Det blir fler gånger, det är jag helt övertygad om. För en sån man, en sån vän är man dum om man släpper! Nä, min är han och kommer så förbli. :) Fy fan vad jag går det bra...
lördag 21 februari 2009
Hemfärd...
På senaste tiden har jag haft hur mycket som helst jag skulle velat skriva om. Sådär så jag inte vetat vilken ände jag ska börja i, och så blir det ingenting istället. Dumt. För jag vet ju att jag tycker det är fantastiskt skönt att få det ur mig, det jag går och funderar på. Just nu är tankarna ganska koncentrerade på min kära M! Den mannen... Det blev ett... hmm... intressant möte mellan honom och min vän som redan på förhand dömt ut honom som den elaka idioten eller nåt. Faktiskt tyckte jag hon var otrevlig, men ignorerade det till förmån för att hinna prata med M, och kramas såklart. ;) Ska inte sticka under stol med att jag var rejält nervös över att träffa honom igen efter så lång tid. Det var han med. ;) Min underbara M. Tänk om vi bodde närmre varandra... Då kunde vi kramas oftare. Jag känner mig så otroligt lycklig att ha honom i mitt liv, och att ha en man som accepterar att jag har M i mitt liv. Gårdagens möte kommer jag bära med väldigt nära hjärtat länge. Känns lite trist att lämna hans stad utan en chans till ett ytterligare möte, men idag var han dålig... Igen. Blir aldrig av med sin förkylning. Det blir fler gånger, det är jag helt övertygad om. För en sån man, en sån vän är man dum om man släpper! Nä, min är han och kommer så förbli. :) Fy fan vad jag går det bra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar