Börjat bena...

Igår på väg hem var jag på så uruselt humör. Funderade på vad det var som utlöst det, och som vanligt är det många olika orsaker.

En vän, en förälder, några nätforumdeltagare och en jobbarkompis hade stor del i gårdagens krasch. Jag kan ta rätt mycket, men inte jämt. Även jag har dåliga dagar, dagar då jag är skör och behöver en famn istället för drygheter!

Det jag mest av allt önskar mig nu, är något som inte kommer inträffa, men jag önskar ändå. Att få sitta hos M, i hans soffa och bara vara. Med honom behöver jag inte prata, han förstår ändå. Här hemma är det alltid något som ska göras, någon som stör, något annat... Maken har inte ro att bara sitta och känna, då slår han på tvn och är förlorad. Koncentration är inte den starkaste sidan. Jag önskar så att komma hem till ett ordningplockat hus, bäddad säng, avtorkat köksbord.


Har beslutat mig för att strunta i tentan jag borde skrivit den här veckan. Energin räcker inte. Måste fokusera på mig, och på de få jag släppt in i det här som behöver mitt stöd. Det finns en tid för allt, och tiden för tentamen är inte rätt nu! Kanske en undanflykt, vad vet jag. Men... Tja...

Jag vill fly bort. Få beskedet och sedan fly... Gömma mig ett slag, låta stormen blåsa över och komma fram när vårsolen skickar upp små blåsippor genom det spirande gräset.